Miljövärden

Sedan december 2019 är alla våra anläggningar 100 procent fossilbränslefria och eldas endast med förnybart biobränsle från skogen som bark, spån och avverkningsrester som grenar och toppar.

Fjärrkylan i Växjö är samtidigt mycket energieffektiv. Att framställa fjärrkyla ger minimal miljöpåverkan och energiförbrukning jämfört med kylning med hjälp av lokala kylanläggningar.

Primärenergi mäts i kWh använd energi/kWh levererad fjärrkyla. Växjös fjärrkyla har en primärenergifaktor på endast 0,05. Jämfört med el, som har en primärenergifaktor på mellan 1,8 och 2, kräver fjärrkyla mycket mindre energi för att producera samma mängd kyla. Detta innebär att fjärrkylan i Växjö är en högeffektiv och hållbar lösning som bidrar till att minska energiförbrukningen och klimatpåverkan. Här hittar du detaljerad information om fjärrkyla och fjärrkylans miljöpåverkan.

MILJÖPÅVERKAN FRÅN DITT LOKALA FJÄRRKYLANÄT

För att kunna värdera fjärrkylans miljöpåverkan redovisas lokala miljövärden. Modellen som används för att beräkna fjärrkylans lokala miljövärden har tagits fram av Värmemarknadskommittén som består av Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sveriges Allmännytta och Energiföretagen Sverige. Här kan du ta del av den senaste årssammanställningen över miljöpåverkan från vårt fjärrkylanät i Växjö.

Miljövärden – fjärrkyla 2024

Total primärenergifaktor: 0,05
Total CO2 från förbränning: 4,22 g CO2 ekv/kWh
Total CO2 från transport och produktion av bränslen: 7,44 g CO2 ekv/kWh

Fördelningen av tillförd energi till värmeproduktionen ses i diagrammet nedan. 

Med återvunnen energi avses flis från returträ (RT-flis).

Förnybart inkluderar sekundära biobränslen samt förnybar el till elpannor, värmepumpar och hjälpel till distribution.

Fördelning i procent

 

Fjärrkyla enligt konsekvensperspektivet

Merparten av Växjös fjärrkyla produceras med absorptionskylmaskiner som drivs av överskottsvärme från fjärrvärmeproduktionen. Under vintern används dessutom frikyla från omgivande sjöar. Både dessa metoder har mycket låg klimatpåverkan enligt konsekvensperspektivet. En mindre del av kylaproduktionen är elbaserad, så kallad kompressorkyla, vilket innebär en större global klimatpåverkan enligt samma perspektiv.

Primärenergifaktor

Primärenergi avser de naturresurser som används i hela kedjan fram till vår slutkonsumtion. Träd, sol, vatten, vind, kol och olja är primärenergi när de används för att göra el, värme eller kyla med mera. Olika energiformer kräver olika mycket primärenergi. För att få fram primärenergifaktorn undersöker man hur mycket energi som gått åt vid utvinning, transporter, omvandling med mera.

Att analysera primärenergianvändningen ger en helhetsbild av hur effektivt en verksamhet hushållar med jordens resurser för att tillgodose behovet av energi. Ju lägre siffra desto bättre. Primärenergifaktorn beskriver tillförd primärenergi i förhållande till levererad nyttiggjord energi.

Biobränsle och biologisk mångfald

Vi värdesätter och jobbar för att bevara naturens biologiska mångfald genom de krav vi ställer och hur vi bedriver vår verksamhet. För att säkerställa att bränslet vi använder kommer från hållbara källor ställer vi, vid våra bränsleinköp, krav på att skogsresterna kommer från ett hållbart skogsbruk. Ett hållbart skogsbruk innebär att skogsmarken sköts enligt kriterier som bland annat innebär att biologisk mångfald, ekologiskt värdefulla miljöer och kulturminnen skyddas, samt att markens produktionsförmåga bibehålls. För att sluta kretsloppet återförs den flygaska som blir kvar efter förbränningen till skogen i närområdet vilket ger näring till naturen.