“När hela Växjö vaknar märks det direkt i energisystemet”

– En kall vintermorgon, när lampor tänds, kaffebryggare startar och värmen går för fullt i hela Växjö, sätts energisystemet på prov. Då blir sambandet mellan el, uppvärmning och vardagens behov som tydligast, säger Paul Roos, affärsområdeschef Elnät på Växjö Energi.

Vardagen formar energisystemet

I vardagen syns tydliga mönster i hur vi använder energi. På morgonen startar hushåll, skolor och arbetsplatser upp samtidigt. Mitt på dagen ligger användningen som högst, när många verksamheter är i gång parallellt. Senare på kvällen planar behoven ut igen.

Den 13 januari klockan 8 nåddes 2025 års högsta elanvändning – cirka 81 MWh under en timme. En kall morgon när både elbehovet och uppvärmningen var höga samtidigt. Det är för sådana timmar systemet är byggt.

– Det är topparna vi måste dimensionera för. Hur vi lever och använder energi formar hur energisystemet behöver fungera, säger Paul Roos.

Fjärrvärmen avlastar när det är som kallast

När temperaturen sjunker ökar både behovet av el och uppvärmning. I Växjö värms de flesta bostäder och lokaler med fjärrvärme i stället för el. Det gör att uppvärmningen inte driver upp elanvändningen i samma takt när det är som kallast.

Samtidigt produceras el och värme tillsammans i kraftvärmen i Sandviksverket. När värmebehovet ökar kan mer el produceras lokalt, utan att elanvändningen för uppvärmning ökar i motsvarande grad.

– Fjärrvärmen ersätter elbaserad uppvärmning under kalla perioder, samtidigt som kraftvärmen producerar el när efterfrågan är hög. Det är en viktig förklaring till att energisystemet fungerar stabilt även under kalla vinterdagar, säger Petra Nilsson, sektionschef Kraft och värme kund på Växjö Energi.

Energisystemet förändras över året

Över året skiftar energisystemet i takt med säsongen. När vintern släpper taget minskar uppvärmningsbehoven och solenergin får större betydelse. Sommartid bidrar både Växjö Energis egna solcellsanläggningar och solel från hushåll och företag till den lokala elproduktionen.

Den 19 juni mellan klockan 10 och 11 stod solel för cirka 37 procent av den el som användes i Växjö under en timme.

– Det visar hur energisystemet skiftar över året. Olika energislag samverkar beroende på säsong och behov, säger Paul Roos.

Fastigheter är en del av lösningen

I dag är fastigheter inte bara energianvändare, de är också en del av lösningen. Fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och företag kan till exempel styra sin energianvändning till tider när belastningen är lägre, ta tillvara spillvärme eller producera egen el via solceller. Sådana steg bidrar till att jämna ut topparna och minska trycket på elnätet – och ger ofta lägre kostnader på köpet.

– Fjärrvärmen spelar en viktig roll även här. Den används inte bara till värme och varmvatten, utan även till exempelvis markvärme och fjärrkyla. Genom att använda restvärme och producera el och värme tillsammans kan energin tas tillvara där den gör mest nytta, och el kan användas till sådant som verkligen behöver el, säger Petra Nilsson.

Energisystemet i Växjö fortsätter att utvecklas i takt med att staden växer och elektrifieras. Men grunden är densamma: el och fjärrvärme samverkar för att vardagen ska fungera – oavsett om det är en kall januarimorgon eller en solig junidag.

– Samspelet mellan el och värme blir allt viktigare framåt. Det är så vi skapar stabilitet här och nu, men också förutsättningar för framtiden, säger hon.