Miljövärden för fjärrvärme
Sedan december 2019 är alla våra anläggningar 100 procent fossilbränslefria och eldas endast med förnybart biobränsle från skogen som bark, spån och avverkningsrester som grenar och toppar.
Fjärrvärmen och fjärrkylan i Växjö är samtidigt mycket energieffektiv. Svensk fjärrvärme har generellt sett en låg primärenergifaktor, vilket innebär att den utnyttjar energin på ett hållbart sätt. I Växjö är fjärrvärmen extra energieffektiv tack vare att el och värme produceras samtidigt och att man endast använder biobränsle från sekundära energiråvaror, såsom rest- och spillströmmar från närområdets trä- och skogsindustri.
Utsläppsfaktor fjärrvärme
gCO2 ekv/kWh levererad fjärrvärme
Växjös fjärrvärme är ett energieffektivt val med en primärenergifaktor på bara 0,03, vilket är långt bättre än Sveriges genomsnitt på 0,18. Jämfört med el, som har en primärenergifaktor på mellan 1,8 och 2, kräver fjärrvärme betydligt mindre energi för att producera samma mängd värme.
Fjärrkyla i Växjö är också en klimatsmart lösning, med en primärenergifaktor på endast 0,05. Denna teknik använder mycket mindre energi än lokala kylanläggningar för att leverera samma mängd kyla.
Tillsammans gör fjärrvärmen och fjärrkylan i Växjö att du kan minska både energianvändning och klimatpåverkan. Här hittar du detaljerad information om fjärrvärmens och fjärrkylans miljöpåverkan, våra bränslen och hur vi optimerar våra resurser.
Lokala miljövärden från ditt lokala energibolag
För att du ska kunna göra medvetna val redovisar vi fjärrvärmens och fjärrkylans lokala miljövärden. Dessa baseras på en modell framtagen av Värmemarknadskommittén, där flera aktörer inom fastighets- och energibranschen ingår. Här hittar du den senaste sammanställningen över miljöpåverkan från våra nät i Växjö, Braås, Ingelstad och Rottne. Vill du jämföra med andra nät? På Energiföretagens webbplats kan du ta del av miljövärden från hela landet.
Olika sätt att beräkna klimatpåverkan
Det finns flera sätt att beräkna klimatpåverkan, men metoderna kan ge olika resultat eftersom de tar hänsyn till olika faktorer. Därför är de inte alltid direkt jämförbara. Vi har tagit fram klimatberäkningar baserade på tre olika modeller:
Global klimatpåverkan
Vår produktion av fjärrvärme och fjärrkyla har en påverkan både lokalt och globalt, vilket gör det komplicerat att beräkna klimatpåverkan i förhållande till omvärlden. Varje år tar vi därför fram produktvärden för fjärrvärmen med hjälp av ett oberoende konsultbolag.
Klimatpåverkan enligt konsekvensperspektivet
Vi beräknar klimatpåverkan från fjärrvärme och fjärrkyla med en metod som kallas konsekvensperspektivet. Denna metod visar hur vår produktion och leverans påverkar klimatet ur ett helhetsperspektiv – vilket ger dig som kund en tydligare bild av klimatpåverkan. Till skillnad från bokföringsperspektivet tar konsekvensperspektivet hänsyn till all påverkan: direkt, indirekt och den klimatpåverkan vi bidrar till att undvika.
Klimatpåverkan från el
För att beräkna elens klimatpåverkan enligt konsekvensperspektivet utgår vi från data för nordisk margnialel. För år 2023 uppgick klimatpåverkan till 410 gram CO2e per kWh.
Direkta produktionsutsläpp
Tillsammans med Värmemarknadskommittén (VMK) har vi utvecklat en gemensam beräkningsmodell för att följa upp klimatpåverkan från fjärrvärme- och fjärrkylanät. Modellen bygger på ett bokföringsperspektiv och inkluderar utsläpp från energiutvinning, bränslehantering och transporter.
Vi använder ursprungsgarantier för att beräkna elens klimatpåverkan och säkerställer att 100 % av stödel i vår fjärrvärmeproduktion är ursprungsmärkt och förnybar.
Läs mer om Värmemarknadskommitténs metodik på Energiföretagens webbplats.
Ladda ner intyg
Här kan du ladda ner intyg för förnybar fjärrvärme.
Intyg förnybar fjärrvärme i pdf-format
Miljövärden för fjärrvärme i Växjö, Braås, Ingelstad och rottne
Miljövärden i Växjö
Värden för global klimatpåverkan uppdateras i februari och direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.
| Beräkningsmodell |
Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme |
| Global klimatpåverkan, 2024 |
-95 |
| Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2024 |
10,29 |
Global klimatpåverkan
Global klimatpåverkan beräknas utifrån ett konsekvensperspektiv.
Direkta produktionsutsläpp
Direkta produktionsutsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik utifrån ett bokföringsperspektiv.
|
Kategori |
g CO2e/kWh |
| Förbränning | 3,69 |
| Transport och beredning av bränslen | 6,60 |
| Summa |
10,29 |
Resursanvändning
Tabellen uppdateras i januari varje år.
|
Kategori |
Värde |
| Primärenergifaktor | 0,03 |
| Andel återvunnen energi | 20,32 % |
Förnybarhet
Tabellen uppdateras i januari varje år.
| Kategori | Värde |
| Förnybart | 100 % |
| Fossil olja | 0 % |
Bränslemix
Tabellen uppdateras i januari varje år.
| Typ av bränsle | Andel |
Ursprungland/region |
| Returträ, vit utan spånskiva | 1,7 % | Sverige, Norge |
| Bark | 15,1 % | Sverige |
| Grot | 49,6 % | Sverige, Norge, Lettland |
| Spån | 26,4 % | Sverige |
| Stamvedsflis | 7,1 % | Sverige |
| Bioolja | 0 % | - |
| RME | 0,1 % | Sverige, Danmark, Tyskland, Australien, Rumänien, Lettland |
| Träpellets | 0 % | - |
Miljövärden för fjärrvärme i Växjö
Fördelning i procent
Miljövärden i Braås
Värden för global klimatpåverkan uppdateras varje år i april, miljövarudeklarationen gäller i fem år och direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.
| Beräkningsmodell |
Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme |
| Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2024 |
21,91 |
Global klimatpåverkan
Global klimatpåverkan beräknas utifrån ett konsekvensperspektiv.
Direkta produktionsutsläpp
Direkta produktionsutsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik utifrån ett bokföringsperspektiv.
|
Kategori |
g CO2e/kWh |
| Förbränning | 6,09 |
| Transport och beredning av bränslen | 15,01 |
| Summa |
21,91 |
Resursanvändning
Tabellen uppdateras i januari varje år.
|
Kategori |
Värde |
| Primärenergifaktor | 0,11 |
| Andel återvunnen energi | 0 % |
Förnybarhet
Tabellen uppdateras i januari varje år.
| Kategori | Värde |
| Förnybart | 100 % |
| Fossil olja | 0 % |
Bränslemix
Tabellen uppdateras i januari varje år.
| Typ av bränsle | Andel |
Ursprungland/region |
| Returträ, vit utan spånskiva | 0 % | - |
| Bark | 0 % | - |
| Grot | 81,3 % | Sverige |
| Spån | 0 % | - |
| Stamvedsflis | 0 % | - |
| Bioolja | 0 % | - |
| RME | 2,8 % | Sverige, Danmark, Tyskland, Australien, Rumänien, Lettland |
| Träpellets | 15,9 % | Sverige |
Miljövärden för fjärrvärme i Braås
Fördelning i procent
Miljövärden i Ingelstad
Värden för global klimatpåverkan uppdateras varje år i april, miljövarudeklarationen gäller i fem år och direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.
| Beräkningsmodell |
Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme |
| Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2024 |
30,14 |
Global klimatpåverkan
Global klimatpåverkan beräknas utifrån ett konsekvensperspektiv.
Direkta produktionsutsläpp
Direkta produktionsutsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik utifrån ett bokföringsperspektiv.
|
Kategori |
g CO2e/kWh |
| Förbränning | 6,63 |
| Transport och beredning av bränslen | 23,51 |
| Summa |
30,14 |
Resursanvändning
Tabellen uppdateras i januari varje år.
|
Kategori |
Värde |
| Primärenergifaktor | 0,24 |
| Andel återvunnen energi | 0,35 % |
Förnybarhet
Tabellen uppdateras i januari varje år.
| Kategori | Värde |
| Förnybart | 100 % |
| Fossil olja | 0 % |
Bränslemix
Tabellen uppdateras i januari varje år.
| Typ av bränsle | Andel |
Ursprungland/region |
| Returträ, vit utan spånskiva | 0,4 % | Sverige, Norge |
| Bark | 3,3 % | Sverige, Norge, Lettland |
| Grot | 36 % | Sverige |
| Spån | 6,4 % | Sverige |
| Stamvedsflis | 14,2 % | Sverige |
| Bioolja | 0 % | - |
| RME | 9,2 % | Sverige, Danmark, Tyskland, Australien, Rumänien, Lettland |
| Träpellets | 30 % | Sverige |
Miljövärden för fjärrvärme i Ingelstad
Fördelning i procent
Miljövärden i Rottne
Värden för global klimatpåverkan uppdateras varje år i april, miljövarudeklarationen gäller i fem år och direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.
| Beräkningsmodell |
Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme |
| Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2024 |
24,07 |
Global klimatpåverkan
Global klimatpåverkan beräknas utifrån ett konsekvensperspektiv.
Direkta produktionsutsläpp
Direkta produktionsutsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik utifrån ett bokföringsperspektiv.
|
Kategori |
g CO2e/kWh |
| Förbränning | 7,49 |
| Transport och beredning av bränslen | 16,58 |
| Summa |
24,07 |
Resursanvändning
Tabellen uppdateras i januari varje år.
|
Kategori |
Värde |
| Primärenergifaktor | 0,12 |
| Andel återvunnen energi | 0,95 % |
Förnybarhet
Tabellen uppdateras i januari varje år.
| Kategori | Värde |
| Förnybart | 100 % |
| Fossil olja | 0 % |
Bränslemix
Tabellen uppdateras i januari varje år.
| Typ av bränsle | Andel |
Ursprungland/region |
| Returträ, vit utan spånskiva | 1,0 % | Sverige, Norge |
| Bark | 5,5 % | Sverige |
| Grot | 70 % | Sverige, Norge, Lettland |
| Spån | 6,6 % | Sverige |
| Stamvedsflis | 14,1 % | Sverige |
| Bioolja | 0 % | - |
| RME | 2,8 % | Sverige, Danmark, Tyskland, Australien, Rumänien, Lettland |
| Träpellets | 0 % | - |
Miljövärden för fjärrvärme i Rottne
Fördelning i procent
Vad menas med biogena koldioxidutsläpp?
Biogena koldioxidutsläpp uppstår när biologiskt material bryts ned, konsumeras av djur och växter eller bränns upp. Biobränslen är förnybara bränslen producerade av biomassa och orsakar utsläpp av biogen koldioxid. Skillnaden mellan biobränslen och fossila bränslen är att det tagit miljontals år för fossila bränslen att bildas medan ny biomassa för biobränslen bildas ständigt. Utsläpp av koldioxid från biobränslen kan på längre sikt anses koldioxidneutrala då koldioxiden som släpps ut vid förbränning hela tiden binds till ny biomassa. Källa: Naturvårdsverket.
Vad menas med nätspecifika miljövärden?
Hur kan fjärrvärme från förnybara källor ha emissioner i kategorin ”Emissioner från energiomvandling”?
Vad är återvunnen energi?
Med återvunnen energi menas att restenergi tillvaratas från processer där huvudsyftet inte är att producera el eller värme, som till exempel spill-/restvärme eller överskottsvärme från industriella processer och data-/serverhallar. Till återvunnen energi räknas även energiåtervinning ur rökgaskondensering.
Så redovisas miljövärdena
Energiföretagen Sverige har tillsammans med Värmemarknadskommittén enats om hur man ska värdera miljöpåverkan av energianvändningen i fastigheter som värms med fjärrvärme. Det betyder att kunder och boende kan känna sig trygga med att de värden som redovisas har tagits fram på ett bra och gemensamt sätt.
Värmemarknadskommittén består av representanter från Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Svensk Fjärrvärme.
Miljöbyggnad - certifiering av byggnad
Miljöbyggnad är en miljöcertifiering av byggnader som drivs av Sweden Green Building Council (SGBC).
Vid Miljöbyggnads certifiering ska enligt indikator 4 andelen förnybar energi beräknas. Nedan presenteras fördelningen för fjärrvärmen i Växjö, Ingelstad, Rottne och Braås i de olika kategorierna av förnybart. Kategori 1 förnybar flödande energi, Kategori 2 förnybar (bio) och Kategori 3 ej förnybar energi.
Värdena är allokerade med energimetoden i kraftvärmeverk, och fossil plast i avfall räknas in i kategori 3 (ej förnybar). Detta skiljer sig från hur bränsleredovisningen beräknas enligt överenskommelsen i Värmemarknadskommittén (VMK), som ligger till grund för Energiföretagen Sveriges officiella statistik. Nedan värden ska därför enbart användas för redovisning vid certifiering enligt Miljöbyggnad.
Växjö Energis fjärrvärmes fördelning enligt indikator 4 i Miljöbyggnad
Kategori 1: 0%
Kategori 2:100%
Kategori 3: 0%
Energiföretagens information om beräkningsverktyg för miljöbyggnad 3.0-3.2 (Indikator 4)
Beräkningsverktyg för Miljöbyggnad 3.0-3.2 (Indikator 4) på Energiföretagens webbplats
Nordisk residualmix
Ta del av den nordiska residualmixen för el (du länkas till Energimarknadsinspektionen)
Besök Energimarknadsinspektionen