|
Fråga
|
Svar
|
|
Varifrån kommer flisen?
|
Vi eldar bara rena träbränslen, dels avverkningsrester som grenar och toppar och dels spån och bark från sågverken.
Avverkningsresterna kommer från skogarna i Småland inom en radie på 7- 10 mil från Växjö.
|
|
Vad kommer ur skorstenen?
|
I huvudsak består rökgasen av kvävgas, koldioxid, syre och vattenånga. Det som syns är när vattenångan kondenserar till vattendroppar.
I små mängder förekommer bland annat kväveoxider, NOx, kolmonoxid, CO, lustgas, N2O, och svaveldioxid, SO2.
|
|
Varför eldar inte vi avfall?
|
Det skulle medföra dyrare fjärrvärmepris och att vi inte skulle kunna återföra askan till skogen. Dessutom finns det inte tillräckligt med sopor i närområdet utan vi skulle bli tvungna att importera.
|
|
Hur mycket olja gör vi av med under vintern?
|
Det beror på vädret. Ett normalkallt år räknar vi med ca 6 000 m3. Under 2010 eldade vi dubbelt så mycket. Detta motsvarar ca 4% av vår totala bränsleåtgång.
När ett nytt kraftblock står klart räknar vi med en förbrukning på ca 600 m3/år.
|
|
Vad är pyranin och vad är det tillverkat av? Är det giftigt/farligt för miljön?
|
Pyranin är ett rent färgämne (pyrentrisulfonsyra) med grön färg och fluorescerande egenskaper som används i kosmetika och rengöringsprodukter såsom tvål, schampo och diskmedel. Det används även inom energisektorn för att spåra läckor i fjärrvärmesystem och kylkretsar. Metoden med färgning av fjärrvärmevatten är väletablerad och har använts av fjärrvärmeföretag sedan slutet av 1980-talet. Veabs samtliga fjärrvärmenät är sedan november 2008 färgade med en flytande pyraninlösning. Produkten är FDA-godkänd, dvs livsmedelsklassad. Vanligt koksalt är mer hälsovådligt. I den koncentration som pyraninet finns i fjärrvärmevattnet är lösningen helt ofarlig.
|
|
Hur mycket utsläpp genererar våra inkommande transporter av flis?
|
Hantering i skogen och transporter motsvarar energimässigt ca 3 % av vår produktion.
|
|
Varför vill vi sänka elförbrukningen för våra kunder när vi producerar el själva?
|
Den el vi producerar själva lika väl som den el som kunderna sparar medför en mycket stor miljönytta, eftersom elproduktion genom kolkondens minskar.
|
|
Hur länge räcker vattnet i ackumulatorn om produktionen stannar?
|
Vattnet i ackumulatorn räcker hur länge som helst.
Energin i ackumulatorn räcker normalt minst i 10 timmar om den ersätter vår största panna.
|
|
Hur fylls ackumulatorn på?
|
Ackumulatorn laddas genom att vi pumpar in varmt vatten i toppen.
|
|
Är det fjärrvärme i duschen och varmvattnet i kranen?
|
Nej! Det finns ingen direkt koppling mellan fjärrvärmevattnet och systemen i huset. Värmeöverföring sker i värmeväxlare där fjärrvärmevatten och husens vattensystem hålls åtskilda.
|
|
Hur varmt är vattnet i ackumulatorn?
|
Som varmast blir det 97°- 98° C.
|
|
Hur kallt är vattnet i kyla-ackumulatorn?
|
Som kallast ner till ca 5°C.
|
|
Hur mycket flis går det år per år?
|
Ca 850 000 – 1 000 000 m3.
|
|
Hur många lastbilar med flis kommer varje dag i högsäsong?
|
Ca 60 bilar.
|
|
Hur många fler lass med flis blir det när Sandvik 3 är klart?
|
Ca 3000 per år.
|
|
Vad händer med gamla Sandvik när nya Sandvik är klart, ska något skrotas?
|
Den oljeeldade kraftverkspannan från år 1974, Sansdvik 1, kommer att skrotas när Sandvik 3 är i drift. Detta kommer dock inte att synas eftersom byggnaden finns kvar då den även rymmer andra pannor och kylan.
|
|
Kan flisen i skogen ta slut, och vad eldar vi med då?
|
Eftersom träbränsle är ett förnybart bränsle kommer det alltid att finnas kvar. Vår bedömning är att det fortfarande finns mycket restprodukter i skogen som inte tas tillvara i vårt närområde: Detta ger oss en fördel framför de verk som måste transportera bränsle längre sträckor.
|
|
Hur kan det bli kyla av värme?
|
Vi använder absorptionskylmaskiner som drivs av fjärrvärmevatten.
|
|
Vad är frikyla och vad tar vi den ifrån?
|
Frikyla är den kyla som finns naturligt i luften på vintern och i sjöar och vattendrag under stora delar av året. När det är kallt ute kan vi hämta kyla från uteluften med hjälp av kylbatterier. Det betyder att vi kan producera kyla utan att köra våra kylmaskiner. Eftersom detta främst sker på vintern är ju behovet av kyla samtidigt ganska lågt.
|
|
Hur kan en diskmaskin drivas av fjärrvärme?
|
Många moderna diskmaskiner kan matas med varmvatten. Om varmvattnet värms av fjärrvärme flyttas energiförbrukningen för uppvärmning av diskvattnet från el till fjärrvärme.
|
|
När det regnar och flisen blir blöt, spelar det någon roll när man ska elda?
|
Vi lagrar flisen i stackar. Om det regnar på en stack tränger inte vattnet in i stacken utan påverkar endast ett yttre skikt. Det är alltså en liten del av flisen som blöts ner. Dessutom bildas värme inne i stacken som gör att den flis som ligger längre in faktiskt torkar.
|
|
Varför har vi ingen järnväg till Sandviksverket?
|
Eftersom vi ligger i en skogrik del av landet tar vi vårt bränsle från närområdet. Då är inte omlastning till tåg rationellt och en järnvägstransport skulle därför inte medföra mindre lastbilstransporter.
|
|
Hur många jobbar i Sandviksverket?
|
Cirka 50 personer.
|
|
Hur av dem är kvinnor?
|
Det finns fyra kvinnor som jobbar i Sandviksverket. Allt fler kvinnor utbildar sig inom yrken i vår bransch och andelen kvinnor ökar.
|
|
Finns det alltid folk på plats?
|
Ja, Sandviksverket är bemannat hela dygnet året om med minst tre personer i kontrollrummet.
|
|
Vilka yrken finns representerade?
|
Mekaniker, elektriker, drifttekniker, el- och instrumenttekniker, driftingenjörer, olika ingenjörskategorier och administratörer.
|
|
Vilka utbildningar krävs?
|
Underhållspersonal har ofta någon form av tekniskt gymnasium. Driftpersonal har utbildning från KY eller högskola,
högskole- eller civilingenjörsutbildning.
|
|
Vad händer när något går sönder?
|
Vi har alltid reservpannor för att säkerställa leveransen till våra fjärrvärmekunder.
I de flesta fall klarar vi att reparera anläggningen med egen personal, men ibland måste vi ta in hjälp utifrån.
Dagtid tar personalen i underhållsgruppen hand om problemet och lagar omgående om det går. Natt och helger rings underhållsberedskap in för omedelbar reparation.
|
|
Hur lång leveranstid är det på reservdelar?
|
De viktigaste och strategiska har vi själva i eget lager. Annars om det är riktigt ovanligt fel kan det vara upp till 1 år på vissa delar.
|
|
Hur ofta får man larm?
|
I kontrollrummet får vi larm flera gånger per timme, men i de flesta fall är felen av mindre allvarlig art.
|
|
Vilken typ av fel är vanligast?
|
Den del i anläggningen som kräver flest åtgärder är bränsleinmatningen på grund av föroreningar i bränslet och slitage. Felen kan oftast åtgärdas utan att anläggningen stoppar.
|
|
Hur många och långa avbrott är det per år?
|
De flesta leveransavbrott hos kunder beror på arbeten i fjärrvärmenätet, exempelvis inkoppling av nya kunder eller servicearbeten. Vid dessa tillfällen berörs ett begränsat antal kunder och då är det så kallade planerade avbrott som vi informerar om i förväg, bl a på vår hemsida veab.se.
Totalt produktionsbortfall, när samtliga kunder drabbas, sker sällan. De senaste 10 åren har det hänt vid ett par tillfällen att fel som vi inte förutsett har inträffat.
|
|
Vad gör man på sommaren när inte värmen behövs?
|
Vi levererar fjärrvärme även på sommaren. I huvudsak används fjärrvärmen då för uppvärmning av varmvatten. Från och med 2011 producerar vi även fjärrkyla. |
|
Vad är DeltaT ?
|
DeltaT kallas skillnaden i temperatur mellan fjärrvärmevattnet som går ut från Sandviksverket in till kunden och den temperatur som kommer tillbaka. |
|
Varför är det viktigt att returvattnet till Sandviksverket håller en så låg temperatur som möjligt?
|
Vi vill driva fjärrvärmesystemet med så låga temperaturer som möjligt för att:
- Minska värmeförlusterna
- Minska vår elförbrukning
för fjärrvärmepumpar
- Öka energiutvinningen från spillvärme i
våra processer
- Öka elproduktionen från kraftvärme
|
|
Vad är skillnaden mellan närvärme och fjärrvärme?
|
Fjärrvärme produceras i Sandviksverket och närvärme produceras i lokala anläggningar.
|