Miljövärdering fjärrvärme

Vår branschorganisation Svensk Fjärrvärme har tillsammans med kundorganisationerna Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO enats om hur man ska värdera miljöpåverkan av energianvändningen i fastigheter som värms med fjärrvärme.

Det betyder att kunder och boende kan känna sig trygga med att de värden som redovisas har tagits fram på ett bra och gemensamt sätt. Förhoppningsvis är det också är till nytta för fjärrvärmeföretagen som nu kan använda en branschgemensam redovisning av sina miljövärden.

 
Att hushålla med energiresurser

En av fjärrvärmens stora fördelar är den hushåller med jordens energiresurser. Fjärrvärmen använder i huvudsak den energi som annars skulle gå förlorad. Det är till exempel värme från elproduktion, energi från avfall eller industriell spillvärme.

Vi människor använder idag alldeles för mycket av jordens ändliga energiresurser. Bara en fjärdedel av all energi som tas från naturen kommer till användning, resten försvinner i olika led. Genom att spara på energin och energieffektivisera kan vi minska detta överutnyttjande.

Tar vara på resurser som annars går till spillo

Fjärrvärme är en resurssnål energilösning som bidrar till att samhället som helhet blir mer energieffektivt. Merparten av fjärrvärmen produceras genom att spillenergi av olika slag används. Det kan till exempel vara värmen som blir över när el produceras i förbränningsanläggningar, energi ur avfall och skogsrester samt industriell spillvärme. Fjärrvärmen minskar alltså behovet av jordens energiresurser samtidigt som mestadels lokala och regionala källor används.

Fjärrvärmen tar tillvara resurser som annars skulle gå förlorade. Fjärrvärmen gör därför ett helt samhälle energieffektivt. I produktionen används exempelvis rester från skogen – som toppar och grenar – träavfall och annat biobränsle. Genom så kallad kraftvärme tar fjärrvärmen också vara på värme som uppstår vid elproduktion. Värme från avfallsförbränning och överskottsvärme från lokala industrier ingår också ofta i det som blir fjärrvärme.

Resursanvändning eller resurseffektivitet mäts i primärenergifaktor

Primärenergifaktorn tar hänsyn till energi som har gått åt till att utvinna, producera, transportera och omvandla till energi hos kunden. Det är alltså ett mått på hur effektiv hela kedjan från vagga till kund. Använder man restprodukter som tex avfall så är det en restprodukt som inte har utvunnits i syfte att bli energi. Transporter för att samla in avfallet och transportera det till fjärrvärmeanläggningen ingår däremot i avfallets primärenergifaktor. Resurseffektivitet mäts som primärenergi som har använts i förhållande till levererad energi (till slutkund).

 
Fjärrvärme och klimatet

Den svenska fjärrvärmen är den viktigaste förklaringen till att Sverige har lyckats sänka koldioxidutsläppen. Genom branschens omställning till förnybara bränslen, effektivare energianvändning, kraftvärme, återvinning av spillvärme och värme från avfallsförbränning har Sveriges totala utsläpp minskat med en femtedel på tjugo år.

En mer effektiv energianvändning i alla led och en övergång till förnybar energi är kärnan i ett hållbart energisystem med minimal påverkan på miljön. Fjärrvärmen bidrar genom att effektivisera energiförsörjningen och genom att minska utsläppen av klimatpåverkande koldioxid.

Klimatpåverkan mäts i koldioxidekvivalenter per levererad värme till kund. Detta mått består förutom koldioxid också av metan och lustgas. Metan och lustgas är starkare växthusgaser än koldioxid och räknas om till koldioxidekvivalenter.
Den klimatpåverkan som fjärrvärme ger upphov till är dels vid energiomvandlingen i kraft- eller fjärrvärmeverket, dels när bränslet produceras och transporteras. Vi redovisar både utsläppen vid energiomvandlingen och från produktion och transport av bränslen.

 
Fossila bränslen på väg ut

Övergången från fossila bränslen till förnybara är i stort sett redan genomförd inom fjärrvärmebranschen. Det är en utveckling som förklarar en stor del av Sveriges minskade utsläpp av koldioxid de senaste decennierna.
Effekten av branschens omställning motsvarar fyra gånger det svenska klimatmålet.

Övergången från fossilt till förnybart bränsle i fjärrvärmesektorn fortsätter. Den lilla andel fossil olja som fortfarande används för att värmen ska räcka till också särskilt kalla dagar, ersätts nu med bland annat biooljor.

Fjärrvärmens fossila del mäts i andel kol, fossil olja och naturgas i förhållande till den energi som har tillförts totalt till produktionen av fjärrvärme. Den el som har framställts fossilt och som används i fjärrvärmeproduktionen räknas förstås också in i detta.

Minskade utsläpp och renare luft

Tack vare en stor andel fjärrvärme har Sveriges energiförsörjning låga utsläpp av växthusgaser och påverkan på närmiljön är liten, internationellt sett. Svenska städer är bland de renaste i världen, utsläppen av luftföroreningar som svavel, kväve och stoft har successivt minskat när fjärrvärmen ersatt mindre värmepannor. Det är ett viktigt bidrag i arbetet mot miljökvalitetsmål som Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag samt Ingen övergödning.

Utbyggd fjärrvärme kan ersätta ännu fler oljepannor och småskalig vedeldning som på många håll är en av de största källorna till luftföroreningar i tätorter. Förbättrad rening av rökgaser och effektivare förbränning bidrar också till minskade utsläpp av luftföroreningar som svavel och kväve från fjärrvärme- och kraftvärmeverk.
Fjärrvärme bidrar till en bättre stadsmiljö och därmed till målet om en god och hälsosam livsmiljö. Minimal miljöpåverkan, reducering av energiflöden och hänsyn till natur- och kulturmiljö eftersträvas vid utformning och lokalisering av energianläggningar. Avfallsförbränning som blir fjärrvärme minskar behovet av avfallsdeponering, samtidigt som energin i avfallet kommer till nytta. Om avfallet används i kraftvärmeproduktion blir energianvändningen mer effektiv.

 
Hållbart och energieffektivt samhälle

 
Den infrastruktur som fjärrvärmenäten är, lokalt eller regionalt, är en förutsättning för det hållbara samhället. Genom detta nät kan spillenergi från en verksamhet eller sektor återanvändas i en annan, till uppvärmning eller i en industriprocess. Dessutom kan lokala och svåra bränslen utnyttjas effektivt och miljömässigt rätt.

Hushållning med energi samt förbättrade energisystem har en central roll i strävan efter ett ekologiskt hållbart samhälle. Fjärrvärmen och fjärrkylan har hjälpt samhället på denna väg, genom omställningen till förnybara bränslen, minskad klimatpåverkan och en energieffektiv tillförsel till byggnadsbeståndet.

Även om fjärrvärmebranschen har kommit långt finns mycket kvar att göra. Den sista tiondelen fossila bränslen måste bort; samarbetet med kunderna måste förstärkas för att minska energibehovet på rätt sätt; kraftvärmenätet byggas ut och spillvärme användas ännu mer; fjärrvärme levereras till nya kunder; lösningar utvecklas där fjärrvärmen kan ersätta miljömässigt sämre energialternativ; och möjligheter skapas för kunder att tillfälligt mata in sin överskottsenergi på fjärrvärmenätet – ”smart grid värme”.

Listan kan göras lång, men mycket av detta är redan på gång genom en mängd lokala beslut i fjärrvärmebolagen. Svensk Fjärrvärmes senaste prognos visar att omställningen kommer att fortsätta. Med hjälp av Svensk Fjärrvärmes forskningsprogram, Fjärrsyn, kommer branschen att ta stora och rätta steg in i framtiden.

Fjärrvärmen i framtiden

Fjärrvärmen har en viktig roll i den fortsatta omställningen av energisystemet – nationellt och internationellt. Spillenergi från industrier, avfallsförbränning, mer förnybara bränslen och kraftvärme ger resultat redan i dag. Runt hörnet väntar nya hållbara tillämpningar där bland annat energi från tillverkning av biodrivmedel tas tillvara i fjärrvärmenäten.

Fjärrvärmen är redan ett bra miljöval, men det pågår en ständig utveckling. Fjärrvärme och fjärrkyla är klassisk teknik som kan kombineras med nytänkande. Mer förnybar kraftvärme är ett viktigt steg på vägen mot ett hållbart energisystem. Fjärrvärmen är också ett centralt inslag i arbetet för hållbara städer.

I spåren av klimatets förändring finns anledning att tro att efterfrågan på fjärrkyla kommer att öka, medan efterfrågan på värme minskar. Även effektivare energianvändning minskar värmebehovet. Men kraven på effektiva energilösningar består, framtiden rymmer både utbyggda fjärrvärmenät, nya bränslen, nya användningsområden och nya lösningar som kombinerar el, drivmedel och värme/kyla.

Hur ser framtiden ut?

Befintliga fjärrvärmenät kan förtätas och byggas ut, fjärrvärme kan etableras på fler mindre orter och bli ett alternativ för nya segment inom tillverkningsindustrin. Fjärrvärmen kan också växa genom satsningar på att binda samman flera tätorter i större regionala nät.

Spillvärmen från Sveriges industrier kan utnyttjas ännu bättre. ”Ny” spillvärme, som överskottsenergi från framställning av biodrivmedel i så kallade bioenergikombinat kan komma till nytta i fjärrvärmenäten. Potentialen för utbyggd kraftvärme väntar på att tas till vara, överskottsenergin kan användas för både värme och kyla.

Både kostnadseffektivt och energieffektivt

Flexibilitet och systemtänkande öppnar möjligheter för användning av en rad olika energiresurser. Det kan handla om allt från hushållsavfall till udda bränslen som slakteriavfall och stallgödsel. Fjärrvärme är ett kostnadseffektivt sätt att distribuera även solvärme, biogas och geotermisk energi.

Kombinationseffekter eftersträvas – förgasning av biobränslen och avfall kan ytterligare öka andelen el ur bränslet. Energieffektiva passivhus, energianvändning inom industrin, växthusodling – fjärrvärmen kan vinna terräng inom en rad områden. I framtidens bostäder kan fjärrvärmedrivna tvätt- och diskmaskiner bli allt vanligare. Badtunnan och växthuset kan värmas med fjärrvärme, kanske är också komfortkylan fjärrvärmedriven?